en liten update.

hej mina fina, fina läsare!

Nu har det ekat tomt här ett bra tag och jag är osäker på hur jag ska börja. Ska jag bara låtsas som ingenting? Ba ”hej. nu har jag inte skrivit något på 4 mån men.. idag var jag på stan och fikade” haha.
Ser att det fortfarande är vissa tappra själar som klickar sig in här och jag känner att jag åtminstone är skyldig er en liten update. Hatar själv när man följt någon en lång tid och sen får man inte ta del av denne persons fortsatta resa. Man vill ju veta hur det går för dem!

hursom, jag vet inte om jag ska ta upp min blogg igen. Men jag vill bara informera om att jag mår bra. Riktigt bra. Jag har en lång väg kvar och jag är inte frisk på långa vägar, MEN jag mår bättre än jag gjort på 6 år.
Jag har äntligen, äntligen nått min normalvikt och där har jag inte varit sen 2007. Fattar ni hur stort det är? Åh, jag förstår alla som blev så frustrerade på mig, det var så mycket snacka och så lite göra och jag ångrar mig som fan att jag inte tog mig i kragen och gick upp i vikt redan 2009. Men jag var för sjuk då. Jag var inte redo. Som jag sagt förut så måste man vara helt färdig med sjukdomen innan man kan göra slut.
Jag har mycket, mycket kvar att jobba med. Bland annat måste jag lära mig att vara flexibel, att äta med andra, att variera mig. Jag, eller min sjukdom rättare sagt, vill så gärna att varje dag ska vara den andra lik. Men vad är det för liv? De senaste åren har jag levt som i mitt eget fängelse. Jag har suttit där inspärrad och sett livet passera men inte kunna delta. Och det gör så fruktansvärt ont, att se hur ens vänner njuter av sommar, fester, glass och solen medan man själv sitter i sitt egenskapade fängelse.

Hela mitt tankesätt har förändrats. Ni vet dom där kickarna man fick i början när man gick ner? När man såg att ”yeeees, jag väger 2 hg mindre än igår” och sen var man uppe på moln resten av dagen. De kickarna kommer ju som bekant aldrig igen. Att sträva efter att gå ner till en viss vikt för att återfå dem är lönlöst. Men däremot har jag insett att jag får kickar på andra sätt. Jag får nu kickar av att klara saker jag aldrig trodde jag skulle klara. Som den dagen jag släppte alla mina ”ståtvång”. Dessa jävla fucking regler om när man får sitta och inte sitta. (ja, jag har haft sånna knäppa tvång).
Den dagen jag existerade en hel dag utan att kolla på klockan och sätta mig när det gått ett visst antal minuter, den dagen fick jag en sån himla kick. Det är sån jävla frihet att sakta, sakta börja banka sönder den där fängelsemuren.
Även fast jag inte är frisk så kan jag ibland få skymtar av det friska livet. Jag kan få smakprov på hur det är att må bra och det ger mig motivation till att fortsätta kämpa.
Jag har insett att man kan äta utan att vara vrålhungrig, man kan äta godis en måndag (och tisdag.. och onsdag..) utan att något händer, man kan gå upp i vikt utan att vilja spy på sin egen kropp, man kan ha ångest utan att man går under eller måste kompensera bort den på något sätt, man får vara ledsen fastän man inte kan ”skylla” på anorexin, man får ha dåliga dagar och ställa in planer utan att det måste ha med sjukdomen att göra, man måste inte ha massa krav på sig bara för att man är normalviktig. Man måste inte vara perfekt.
Men livet är faktiskt mycket lättare att hantera med en högre vikt. Det är ett faktum. Det är lättare att hantera sin ångest. Det är lättare att gå emot. När jag hade ett BMI på 16 var jag en slav under anorexin. Det var inte en chans att jag skulle vara stark nog, att på egen hand, gå emot min sjukdom.

Jag vet att ni som sitter i samma situation är så fruktansvärt rädda. Jag var, och är fortfarande, livrädd. Man vet ju vilket liv man har men inte vilket liv man får. Den gamla klyschan ;)
När jag var underviktig tänkte jag ofta ”men jag som redan har så mycket ångest över min kropp och mitt liv, hur konmmer det då inte bli om jag går UPP i vikt? Kommer jag överhuvudtaget stå ut med mig själv?”. Jag trodde på allvar att jag skulle ta livet av mig om jag vägde över 50kg. Men vet ni, för varje kilo man går upp tänker man så jäääävla mycket mer logiskt. Sätt upp små delmål. Ett kilo i taget. Ni behöver liksom inte tänka att ni ska upp 20kg i vikt, det blir lite övermäktigt då.

Annars då? Vad händer i mitt liv? Jo, jag hänger ju fortfarande en jävla massa med bästis Johanna, vi fikar och myser och kommer bara varann närmare för varje dag tycker jag. Lovely! Jag fikar med andra vänner, jag festar lite, jag söker deltidsjobb, jag shoppar alldeles för lite (besviken på shopaholic Isa) och jag jobbar varje dag på att bli mer normal.

Nu blev det här en väldigt lång text för att vara en liten update, haha. Typiskt mig ;) Men summan av kardemumman är väl att jag vill säga att jag mår bra och att jag är så fruktansvärt tacksam att jag valde att kämpa mot sjukdomen.

PUSS!

bild-8

blogstats trackingpixel

snart så..

HEJ VÄNNER!

Jag vill bara skriva ett litet hej och berätta att jag snart ska slänga upp ett vettigt inlägg där jag berättar om läget osv. Har saknat er och era ord, men det var verkligen behövligt med en bloggpaus. Sitter på ett cafe nu och tar mig en återställare från igår.. (läs; kaffe. Ni behöver inte oroa er att jag utvecklat ett alkoholmissbruk)

Dom senaste veckorna har varit de mest händelserika på flera år och det är så häftigt. Läskigt, men häftigt. Lyckligare än på länge. Värt alla tårar. Berättar mer sen :)

Hur mår  ni? skriv något roligt. Eller bara hej, ingen prestationsångest ;)

bild-8 (2)

blogstats trackingpixel

Jag lever!

Hej finaste ni!

Som ni kanske märkt har det ekat lite tomt här i bloggen senaste veckan och det är många som hört av sig till mig och varit oroliga, gulligt av er men det finns absolut ingen anledning till oro!! Känner att jag måste ge en liten förklaring till varför jag inte bloggar.

Det är inget särskilt som hänt, jag har bara känt mig jävligt omotiverad. Jag har även känt hur bloggen blivit lite av ett tvång, att jag ”måste” dänga upp 3 inlägg om dagen bara för att jag brukar det.
Efter att jag haft min bloggpaus för några veckor sedan så sa ju jag att jag skulle sluta skriva om sjukdom, bara fokusera på livet och friskhet och tyvärr känner jag att det gått sisådär. Sjukdomen är fortfarande en stor del av mitt liv och det tar upp enormt mycket av min tid och mina tankar och jag kan inte riktigt utelämna allt som har med sjukdom att göra (som ångest, matökningar, vägningar och scä) och då väljer jag istället att inte blogga alls just nu.
Jag vill nämligen inte vara en ”ätstörningsblogg” i mängden som man går in och läser om och tänker ”stackars henne, hon kommer aldrig bli frisk”.

Så just nu väljer jag att fokusera på MIN kamp, fullt ut. Lägga tiden på MIG och vad jag kan göra för att snabbare gå upp i vikt och nå mina mål, istället för att sitta vid skärmen och blogga om en jävla skitsjukdom. Jag vill liksom inte ge den mer plats i mitt liv än den redan har.Får se om jag kommer tillbaka hit när jag mår bättre, eller om jag helt enkelt startar en ny blogg då.. men skriva kommer jag nog alltid vilja göra :)
Kommer finnas kvar på instagram (isabylund) och uppdaterar där rätt flitigt!

Vill bara tillägga att jag haft en himla fin vecka med jobb, fika och mammi-besök. Livet rullar på och jag är glad att jag tagit upp kampen! Ha det fint till vi hörs och fortsätt kämpa på mot ett bättre liv. PUSS

_AHJ9921 BW Soft 20 TC15 B2 Hi 30 L2

blogstats trackingpixel

Önskeinlägg?

Hejhallå!

Det känns lite som min blogg bara handlar om vad jag gör om dagarna, vem jag fikar med, vad vi fikar, vad jag ska se på TV och vädret. Haha. Och nog för att det är såå intressant men jag förstår att ni kanske vill läsa något annat någon gång. Eller?
Så nu tänkte jag att ni får föreslå rubriker till önskeinlägg. Det kan vara allt från ”mina drömmar”, ”min favoritalkohol” till ”min finaste klänning”.

Kom med förslag i kommentarsfältet i detta inlägg så kan jag ta något om dagen och knåpa ihop ett inlägg om :)

 

blogstats trackingpixel

tuesday.

Helluuuu!

Idag är jag på strålande humör, solen skiner och det är dessutom lite varmare idag, bara några få minus och det är så skönt. Är även glad för jag ska få träffa min älskling idag! Johanna kommer hit i eftermiddag för en klassisk Isa&Johanna fika som alltid innefattar massa te och prat om allt mellan himmel och jord. Kommer bli så mysigt!
Känns som vi fått till en fin rutin nu att ses ungefär var tredje dag, annars är det inte okej ;)

Annars idag funderar jag på att slänga ihop en korvstroganoff vilket kan låta som en bagatell men med mina icke existerande matlagningskunskaper är det en utmaning. Men hur gott är det inte med ris till? nomnom.

Fick frågan om jag kunde ställa upp som barnvakt idag men dels hade jag andra planer och dels har ungen vattkoppor (jag har redan haft det som liten men man kan få bältros i vuxen ålder) och jag vill inte utmana ödet (och mitt låga immunförsvar) och sitta barnvakt då. Det var asjobbigt att säga nej men jag antar det är något jag måste öva på! Ska ju faktiskt sitta barnvakt på torsdag så det får räcka..

Nu har jag druckit upp mitt morgonkaffe så nu är det dags att ta itu med dagen. Väntar på att mammi ska ringa, vi pratar ju i telefon 2ggr/dagen, en gång morgon och en gång kväll. Alltid! Haha, mamma är min bästa vän <3

Ha en fin tisdag, PUSS

bild-8 (12)

blogstats trackingpixel

Lite om måndagen.

Hej hej!

En bra start på veckan har det varit, en riktigt skön måndag. Är nu hemkommen från dagens bravader på söder och sitter just nu och käkar middag. Sitter och lyssnar på min granne som har allsång. Han var tydligen med i melodifestivalen 2011 och har en riktig jävla pipa och ibland får vi grannar avnjuta denna ;)

Åh, jag är så sugen att resa någonstans. Nu börjar reseabstinensen komma efter USA-resan. Vill ha meeeer! Min mama fyller ju år i april och då har jag tänkt köpa en resa för oss bägge till valfri storstad i Europa. (Hoppas hon väljer prag eller rom). Är inte det en bra present eller vad? #snälldotter
Så till sommaren ska det bli en kortare tripp med mammi och sen är det laddning inför USA med älskling. Kommer bli så jäkla bra! Längtar!

Nu efter middagen ska jag ge mig ut på en kortare promenad och sen ladda för topmodel kl 21. Haha vilket liv man har va? Helt ärligt så är det veckans bästa tv underhållning och det förgyller måndagskvällarna. Igår var det en ny serie på fyran (the following) som även den var rååååbra.

Gud vilket rörigt inlägg känner jag, men så blir det när man har så mycket smågrejer man vill berätta :)

Hoppas ni haft en bra dag, kramar<3

blogstats trackingpixel

Veckoplanering

Jag har världens roligaste vecka framför mig! Så himla lagom av allt. Ser fram emot den massvis :)

måndag: Eftermiddag på SCÄ
Tisdag:
Fika hos Johanna (kanske utomhus om vi har tur)
Onsdag:
Oplanerad dag, ska se till att fika med någon.
Torsdag:
Fika med Katja, jobb på kvällen
Fredag:
Samtal + vägning på SCÄ, mammi kommer !!
Lördag:
mammi är här, yoga
Söndag:
fika med Katarina (spännande)

blogstats trackingpixel

Veckostart!

Godmorgon mina fina!

Äntligen måndag och ny vecka! Idag har jag en precis lagom måndag framför mig, vila och äta på förmiddagen och sen bär det av för en hel eftermiddag på scä. Huh, låter så fruktansvärt tragiskt när jag skriver att jag ska ha det. Men det är mitt liv just nu. Jag och min sjuksköterska har ju bestämt att köra intensiva veckor nu med 2 samtal/v. Allt för att bli bra så snabbt som möjligt nu när jag ändå inte har något bättre för mig om dagarna.

Så idag är det samtal följt av föreläsning. Idag handlar den om ”maten och ätstörningen” och är av en dietist. Ska bli superintressant!

Förresten så är det något knas med min instagram (heter isabylund där, följfölj!). Varje gång jag försöker ta en bild med instagram så stängs det bara ner och skärmen blir svart, när jag däremot laddar upp en bild från kameraalbumet så funkar det. Knas! någon som haft det så eller vet vad det beror på? Grymt beroende av min insta och det är tråkigt när jag inte kan ta bilder direkt.

Nu ska jag kicka igång dagen och veckan. PUSS

bild-8 (11)

blogstats trackingpixel

kommentarsvar!

Tänkte bara fråga hur du hanterar de ovälkomna känslor och tankar som kommer upp nu när du börjat öka upp matintaget. Har du några knep?

tycker denna fråga är ganska viktig så ville ge den ett eget inlägg. Har egentligen inget ”mirakeltips” som gör att det blir jätteroligt och lätt att göra ökningar. För mig är det något av det svåraste, just för att det innebär förändringar (som jag är så rädd för) och att jag kanske blir mättare (som jag är ännu mer rädd för)

Men för mig har det hjälpt väldigt mycket att planera lite i förväg, till exempel sätta sig på kvällen och skriva ner vad man ska öka med och var. Tex ”lägga till en macka till frukosten” eller ”börja dricka juice till lunchen” och på så vis får man förbereda sig lite mentalt dagen innan och det gör att förändringen och ökningen känns helt okej. Sen har ju jag gjort småökningar hela tiden, för mig funkar det bättre men för vissa funkar det bättre att dänga på med 2 ND direkt. Det får man nog känna efter vad man är för typ.

Det har även motiverat mig mycket att tänka på mina mål, vad vill jag äta för portionsstorlekar? Jag har ju haft väldigt problem med att äta tillräckligt av den varma maten, dvs lunch och middag. Och då brukar jag tänka ”vill jag sitta där med mina halvportioner eller kolhydratsfria måltider (eller vad det nu kan vara) och aldrig kunna äta med vänner, aldrig kunna äta på skolan för man skäms och aldrig kunna äta på café för man bara petar i allting?”. Antagligen är svaret på den frågan: Nej! Du vill kunna äta ”normalt”. Du vill kunna äta med vänner utan att skämmas över hur lite du äter. Du vill kunna dricka vin till maten en fredagskväll. Återigen är frågan ”vilket liv vill du leva?” väldigt viktig och det är det som håller mig motiverad att kämpa med att öka upp mina portionsstorlekar.

Sen så klart även om man märker att man inte går upp i vikt av det man äter, då är det ju busenkelt att räkna ut att det måste komma in fler kalorier. That’s it! Jag har mycket lättare att göra ökningar när jag ligger still i vikt, eller gått ner. Det svåra är att göra ökningar och förändringar trots att man gått upp lite.

Men som sagt, kämpar fortfarande med ökningar och försöker få till normala portioner, det går sakta men säkert framåt. Det är min melodi ;) Hoppas du fick svar på din fråga!

blogstats trackingpixel

Lugn söndag.

Hej vänner!

Jag har en väldigt, väldigt lugn söndag här. Känns nästan som jag var ute igår, inte för att jag är bakis (drack typ två glas vin) utan för att jag är trötter. Det känns att jag hade en intensiv dag igår och gjorde något annorlunda. Lite mör i kroppen liksom. Men det är en himla skön känsla.

Så idag tar jag det bara lugnt, ska iväg på ett härligt BodyBalance pass lite senare. Underbart! men först ska jag fika här hemma och dricka kaffeeeee. *cravings*
Ser även att det trillat in massa kommentarer på sistone, kan inte säga det nog många gånger: Det är så himla kul när ni lämnar avtryck här i bloggen, blir så glad. Ska svara på dem så fort jag skrivit klart detta.

Imorgon är det måndag och ny vecka, igen. Känns som det är det enda jag skriver. Men jag gillar ju det, ingen måndagsångest här inte. Imorgon väntar ännu en eftermiddag på SCÄ, fasa. Haha, men överlevde jag förra veckan lär det gå bra igen. Ska både träffa min kontakperson för samtal och gå på ytterligare en föreläsning, den som är imorgon ska bli jätteintressant. Berättar mer då :)

Kommer antagligen ett kommentarssvar inlägg lite senare har jag på känn. PUSS

blogstats trackingpixel